Brandtätning av rörgenomföringar i bostadshus i Sundbyberg, Stockholm genomfördes i ett flerbostadshus där äldre genomföringar mellan teknikschakt, källarplan och lägenhetsavskiljande delar behövde kompletteras. Arbetet gällde främst rördragningar i stål, koppar och plast där tidigare tätningar hade torkat, spruckit eller saknades helt runt håltagningar i väggar och bjälklag. Målet var att återställa ett fungerande brandstopp med material och uppbyggnad anpassade till varje enskild genomföring.
Så genomfördes brandtätningen av rörgenomföringarna i Sundbyberg, Stockholm
Arbetet inleddes med en genomgång av samtliga aktuella genomföringar i källargång, trapphusnära installationsutrymmen och vertikala schakt. Befintliga fogar dokumenterades och varje öppning mättes upp för att avgöra vilken lösning som passade underlaget. I flera partier fanns ojämna hålkanter i betong, och på några ställen låg rören excentriskt i öppningarna med större springa på ena sidan. Därför rensades löst material bort först, gamla mjuka fogmassor skars ur och damm avlägsnades innan ny tätning byggdes upp.
Olika lösningar för plast, metall och blandade genomföringar
Plaströr krävde en annan uppbyggnad än stålrör och kopparrör. Vid genomföringar med avloppsrör i plast monterades brandmanschetter i anslutning till vägg eller bjälklag där konstruktionen krävde svällande skydd vid brandpåverkan. Runt mindre metallrör användes stenull med rätt densitet som bottningsmaterial, följt av brandklassad fogmassa i rätt skikttjocklek. Några genomföringar bestod av flera rör i samma öppning. Där byggdes tätningen upp i flera steg med stenullsskivor, formad fyllning och ytförsegling för att undvika svaga punkter mellan rören.
Underlag i betong och lättare skiljeväggar
De flesta genomföringarna satt i platsgjutna bjälklag och betongväggar, men ett mindre antal passerade genom schaktväggar med skivkonstruktion. Det gjorde skillnad. I betong kunde tätningen pressas in med större djup, medan skivväggarna krävde tätare kontroll av kantavstånd och uppbyggnad för att inte belasta väggen fel. Öppningar som var större än nödvändigt kompletterades med tillskurna brandtätningsskivor innan fogning utfördes. På så sätt minskades materialrörelser och tätningen fick ett jämnare avslut mot röret.
Materialval och krav på dokumenterad uppbyggnad
Vid brandtätning räckte det inte att fylla en springa. Varje lösning behövde stämma med den typ av konstruktion som genomföringen passerade, rörmaterialet och öppningens storlek. Därför användes typgodkända system med dokumenterade montageanvisningar och klassade produkter för brandcellsgränser i väggar och bjälklag. Arbetet anpassades till Boverkets byggregler, BBR, och monteringen följde respektive produkts provade system enligt tillverkarens anvisningar och relevanta klassningar enligt SS-EN.
Detaljer som påverkade slutresultatet
Flera genomföringar låg tätt intill böjar, klamringar och förgreningar, vilket begränsade arbetsutrymmet. Där kapades isoleringsdelar och skivor till på plats för att få tät passform utan glipor bakom rören. I ett par schakt låg även äldre färgrester och bruk kvar på betongkanterna. De partierna rensades ned till fast underlag innan ny fogmassa lades, annars riskerade vidhäftningen att bli ojämn. När arbetet avslutades fick genomföringarna ett enhetligare utförande, tydligare avgränsning mot underlaget och en tätning som återställde brandskyddet i de aktuella byggnadsdelarna.
Vad ingick
- ✓ Inventering och uppmätning av rörgenomföringar
- ✓ Rensning av gamla tätningar och löst material
- ✓ Montering av brandmanschetter samt tätning med stenull och brandfog
- ✓ Slutkontroll av genomföringar i väggar och bjälklag
Material
| Material | Mängd |
| Brandfogmassa | 36 patroner |
| Stenull | 22 m² |
| Brandmanschetter | 14 st |
| Brandtätningsskivor | 9 st |

-
1
Inventering och rensning
Genomföringarna lokaliserades, mättes upp och markerades efter rörtyp, öppningsstorlek och underlag. Gamla fogrester, brukspill och lösa delar togs bort så att ny tätning kunde fästa mot fast material.
-
2
Uppbyggnad av brandstopp
Öppningarna fylldes och tätades med rätt kombination av stenull, brandtätningsskivor, brandfogmassa och manschetter. Djup, anslutning mot rör och kantutförande anpassades efter om genomföringen satt i vägg eller bjälklag.
-
3
Kontroll och färdigställande
Varje tätning kontrollerades visuellt efter montering så att inga öppna springor, avbrutna fogsträngar eller otillräckliga fyllnadsdjup fanns kvar. Därefter lämnades genomföringarna färdiga med jämna avslut och återställt brandskydd i de berörda delarna av huset.
Liknande arbeten med brandtätning i bostadshus
Den här typen av projekt omfattade ofta genomgång av äldre rördragningar där ombyggnader, stambyten eller kompletterande installationer hade lämnat öppningar i brandcellsgränser. Brandtätning behövde då anpassas till om röret bestod av plast eller metall, om genomföringen satt i betong eller skivvägg och hur stort mellanrummet var runt installationen. I flerbostadshus handlade arbetet ofta om att återställa skyddet i schakt, källare, teknikrum och mellan våningsplan.
Förutsättningarna varierade mycket mellan olika byggnader. Äldre hus kunde ha oregelbundna håltagningar, kombinerade rördragningar i samma öppning och tidigare lagningar med material som inte längre höll tätt. Därför blev uppmätning, rensning och val av rätt brandtätningssystem avgörande för slutresultatet. I vissa fall behövdes även komplettering med manschetter eller skivmaterial för att få rätt uppbyggnad i väggen eller bjälklaget.
- ✓ Inventering av genomföringar i väggar, schakt och bjälklag
- ✓ Anpassning efter plast-, koppar- och stålrör
- ✓ Tätning med stenull, brandfog och klassade kompletteringar
- ✓ Komplettering av öppningar med skivmaterial där hål var för stora
- ✓ Slutkontroll av anslutningar och synliga foglinjer
Står du inför ett liknande arbete?
Beskriv projektet i formuläret här intill så hjälper vi dig vidare med brandtätning av genomföringar och liknande arbeten.